Plötsligt och just när sommarlovslunket hade infunnit sig fanns det en plats, med bara en och en halv vecka kvar. Vi fick snabbt ihop ett gäng killar och föräldrar, kallade in mor och farföräldrar som backup eftersom semestern ännu inte hunnit börja för alla. Nytt för oss var de internationella reglerna, killarna mötte något helt annat än det de var vana vid, en spelare mer på planen, ingen sänkt ribba, en möjlig punktmarkering och 7 mot 6. Vi som precis börjat hittat någorlunda rätt på stor plan efter minihandboll.
Premiärdag på Heden, atmosfären som pulserade, musiken, stämningen, förväntan, allt smittade av sig. Det blev inte mindre pirrigt av att Kungälvsposten hörde av sig och ville göra ett reportage.
Första anblicken av gruppens lag fick oss att känna oss som klubben från landet, omgivna av anrika akademiföreningar från Sverige, Färöarna och Danmark. Underdog på pappret, men Lugi i första matchen hade aldrig en chans. Vi höll högt tempo och passade bollen som vi tränat på under säsongen.
Gruppspelet fortsatte, vi kämpade oss till ytterligare två vinster och gick till B slutspel, något vi var mycket nöjda med. Särskilt i efterhand, när vi vet att både vinnaren av hela cupen och ett annat semifinallag fanns i vår grupp, tillsammans med finalisterna i B slutspel.
Vi vann ytterligare en match i slutspelet, men i kvartsfinalen åkte vi ut på ett riktigt frustrerande sätt mot ett egyptiskt lag. Vi fick smaka på hur det är att möta oskolade, aggressiva motståndare, med en målvakt som kändes två år äldre och täckte hela målet. Hela matchen kändes som att vi skulle göra hål på dem, men det blev fult spel, mycket avblåsningar, och vi satte inte de chanser vi faktiskt hade, trots att vårt handbollskunnande var större.
Vi förlorade med en boll och en orättvis känsla infann sig, tårarna flödade.
Men vad roligt det var med Partille Cup, och vad mycket vi lärde oss; killar, ledare och föräldrar tillsammans. Killarna fick möta högklassigt motstånd där allt gick snabbt, de möttes högt upp på planen, något vi aldrig tränat på, och det var utmanande att röra sig utan boll. Att tillsammans vinna matcher i en så stor cup med sådan stämning ger onekligen mersmak och lika starkt blir fallet när det inte går som man tänkt. Vi lärde oss att resultat triggar fram de mest intensiva känslorna, uppåt och nedåt, hos oss alla.
Partille Cup var definitivt en krydda, och den gav en sammanhållning som är svår att slå. Jag tror vi vill göra det här fler gånger!!
